Klotter? Nej, inte nu igen!

Sprayburkarna har kommit fram och fasaden har återigen utsatts för en explosion av färger, bilder och text. Dessutom har klottret blivit svårare att få bort. Färgen sitter hårdare.

Det kommer ständigt nya färger. För 10–15 år sedan hämtade klottrarna färgburkar för billack på macken. Det var vad som fanns. I dag finns det butiker och specialfabriker för klotterfärg, säger Magnus Söderholm på MPE International, som specialiserat sig på att utveckla saneringskemikalier och hjälpmedel för att ta bort klotter.

MPE tillverkar samt säljer produkter och utbildning till sanerare – företag som Ocab, kommuner, fastighetsbolag och kollektivtrafiken med egen personal – ja alla som vill återställa nerklottrade ytor på ett medvetet sätt. Vi utbildar 300 personer per år i Norden. Det ger bra resultat.

Ta bort direkt
Klotter drar till sig ännu mer klotter. Erfarenheten talar för att så snart som möjligt ta bort färgen.
Det är inte bara en estetisk fråga. Färgen kan ge problem med frostsprängningar och försämrad livslängd på fasaden, konstaterar Magnus Söderholm.

Alla typer av medel
Det nya klottret kräver precision och ny kunskap för att sanera. Tidigare behövdes kanske två medel för att lösa upp färgen. Därefter högtryckstvätt. Idag finns ett helt spektrum av kemikalier från tunnflytande medel, gelprodukter för lång verkningstid, till specialmedel för skuggborttagning. Saneraren måste ha rejäl kemikaliekompetens. Det finns till och med specialslipmedel för att återställa glas där klottret etsats in med syra. I princip går det att ta bort allt klotter. Målsättningen är att ta fram ursprungligt skick och utseende. På vissa ytor kan det dock vara svårt. Förstör man ytan är det ingen lyckad sanering, konstaterar Magnus Söderholm.

Lägre miljöbelastning
Ytterligare en fördel med de nya saneringsmedlen är att de är skonsammare mot miljön. Det är viktigt både för saneraren som utför jobbet och för alla miljömedvetna fastighetsägare. Ju mindre belastning, desto bättre.
Skonsammare medel kräver mer tid för att verka. Därför arbetar vi mycket med metodutvecklingen, säger Magnus Söderholm och poängterar att detta måste beställarna ta hänsyn till i sina upphandlingar. Lägsta pris per kvadratmeter ger sannolikt inte de mest kvalificerade och miljömedvetna saneringarna.

Förebygg klottret
Preventivt klotterskydd finns men har enligt Magnus Söderholm inte slagit igenom i tillräcklig omfattning. Det är en god investering. Men poängen med klotterskyddet är att det inte syns. Därför tar det kanske emot att betala för att få det gjort. Men det är som en försäkring. När olyckan är framme lönar det sig att vara förberedd.
Nya saneringsmedel och nya hjälpmedel tar bort klotter och ger lägre miljöbelastning. Det är viktigt för fastighetsägare som är rädda om fasader och miljö.